Brev - Christer Hjorth

Om en annorlunda språkbok, om reflektioner i versform och lite allmänt om eget bokbyggande
Christer Hjorth - Språket och reflektionerna
Go to content

Main menu:

Övriga böcker
Brev
  
Tecken på pränt som tecken på liv

Förord

Den här boken innehåller ett fyrtiotal brev som har det gemensamt att det är jag som har skrivit dem. Varje brev har jag skickat till en eller flera mottagare, och urvalet här utgör en liten bråkdel av alla brev som jag skrivit under mitt liv. Nu undrar du kanske hur sådana brev som jag har skickat kan ha hamnat på boksidorna här.

Jo, några av dem kopierade jag, innan de gick iväg. De var pappersbrev, och jag ville spara dem, eftersom de handlade om resor och annat som jag trodde skulle vara roligt att kunna återuppleva, när mina egna minnen bleknat.

Men att resten av breven här blev sparade är inte min förtjänst (eller mitt fel, beroende på hur du ser på detta). De blev sända som e-post, och tack vare att jag under de senaste tio åren har kunnat använda en pålitlig e-postdomän, sparades de tryggt och säkert i mappen ”Skickat”. Det är alltså i den som jag nu har varit och fiskat. (Min e-post från de föregående femton åren, då jag använde en domän som hette Swipnet, den försvann med domänen ut i cyberrymden och har aldrig återfunnits. Så i urvalet här finns alltså ingenting från den tiden.)
   
Vad?

För mig är e-post ett likvärdigt alternativ till pappersbrev. En dagstidning är ju en dagstidning även i digital form, och ett mejl kan förmedla samma innehåll som ett brev skrivet på papper.    

För mig är ett brev helt enkelt ord och meningar på papper eller på skärm och som av en eller annan anledning skickas från någon som befinner sig på en plats till någon eller några som befinner sig på en annan plats. (En definition som nog kräver viss välvilja för att inte vantolkas.)

Varför?

Ett brev skriver man av en eller annan anledning. För mig kan den vara att jag helt enkelt vill berätta eller beskriva något för någon. Den kan vara att jag har något som jag vill informera någon annan om. Eller jag vill kanske tacka någon för något, gratulera någon till något, önska någon något eller beklaga någons sorg. Någon kan ha ställt en fråga som jag förväntas svara på. Eller jag kanske vill klaga på något som jag inte är nöjd med.

Ja, brev kan skrivas av ett stort antal olika anled-ningar. Brev kan till och med skrivas för att det roar den som skriver dem. Man kan tycka om själva skrivandet. Och som brevskrivare kan det kännas bra om det finns en chans att ens brev kan roa eller på annat sätt vara till nytta och glädje för mottagaren.

I den här boken finns exempel på brev som skrivits av alla nu nämnda anledningar.

Till vem? Av vem?

Ett brev kan skrivas till en vän, en släkting, en kollega, en barndomsvän som man tappat kontak-ten med, en affärsidkare som betett sig illa … för att nu bara ge några exempel. Och det kan förstås även skrivas av de nu nämnda och av många andra.

När, var hur?

När ger man sig till att skriva brev till någon? Man gör det närhelst någon av de där anledningar som jag nämnde nyss gör sig påmind. Man har en specifik (glad, sorglig, allmän) information att delge adressaten eller man vill helt enkelt hålla kontakten levande med mottagaren.    

Ett brev kan skrivas varhelst förutsättningarna finns, det vill säga möjlighet till en stunds koncentration och tillgång till sådant som papper, penna, frimärke och brevlåda alternativt tillgång till dator och internet.

Om jag skulle ha frågat min pappa (som levde sitt liv under förra seklet) hur man skriver ett brev, hade han (efter att först ha försäkrat sig om att jag verkligen menade allvar med denna något egendomliga fråga) ha svarat så här:

Ett brev skriver man med en penna på ett papper eller på ett papper som man matar in i en skrivmaskin. När man sedan har fyllt pappret med de ord och meningar som man vill förmedla, stoppar man det i ett kuvert, som man frankerar och lägger på en brevlåda.

Om jag i dag skulle ställa samma fråga till mitt barnbarn, skulle hon kanske börja med att förklara för sin morfar att brev, det är ingenting som unga människor skriver nu för tiden. Hon skulle kanske fråga mig om jag vet vad Snapchat och TikTok är. Men så skulle hon nog även nämna det där om papper, penna och brevlåda, för att visa att hon minsann vet. Hon skulle definitivt inte säga något om skrivmaskinen. Däremot skulle hon kanske säga att ”man kan ju också mejla … och det är väl också en sorts brev”. Och i så fall skulle hon ju ha alldeles rätt.

Oavsett om jag använder papper och penna eller dator och e-post, kan man urskilja flera steg i brevprocessen. Det första steget är själva idén och beslutet att skriva, alltså det som följer av att jag har en anledning.

Det andra steget är att jag sätter mig framför datorn (eller tar fram papper och penna) och skriver med utgångspunkt från det jag vill få sagt. Jag funderar på vad vill ha fram och hur jag ska uttrycka det. Jag skriver, begrundar det skrivna, ändrar, lägger till, tar bort … och så vidare, ända tills jag är någorlunda nöjd med det jag har åstadkommit och känner att jag är beredd att delge mottagaren detta. Så klickar jag på Sändikonen eller gör det som krävs för att postföretaget ska åta sig att vidarebefordra brevet till mottagaren.

Som ett tredje steg kommer nu dubierna, som ofta infinner sig när brevet har gått i väg och jag inte längre kan ändra något i det eller göra det hela ogjort. Jag tittar på klockan och tänker att ”nu får hon nog syn på mitt brev och börjar läsa det”.

Och så det fjärde steget, det är när jag går och väntar på svar. Varje gång det plingar till i datorn eller jag hör att det rasslar till i brevinkastet på ytterdörren tänker jag att ”nu kom det nog ett svar”. Och så till slut kommer svaret – i varje fall gör det det ibland. Det blir då det femte och avslutande steget i processen.

Så börjar det kanske om igen men av en ny anledning, ett nytt beslut att skriva. Och en ny process startar.

Ja, det är så jag föreställer mig att det går till, brevskrivandet.

Innehåll

Förord
A. På resande fot
B. Efter ett halvt sekel
C. De svåra breven
D. Klagomål
E. Vanliga vardagar
F. Julbrev
Efterord


Gå vidare till presentationen av boken Förenklingar.

Back to content | Back to main menu